Att röka vattenpipa förknippas framför allt med Nordafrika, Mellanöstern och Levanten, men troligen uppfanns den längre österut. De muslimska mogulerna styrde över nästan hela den indiska subkontinenten under 1600- och 1700-talen, och under denna tid blev vattenpipan populär i de övre samhällsklasserna.
Den tredje mogulkejsaren, Akbar, regerade under perioden 1556 till 1605, och enligt vissa källor var det en av hans läkare, Abul-Fath Gilani, som först ledde tobaksrök genom en skål med vatten. Det finns dock tidigare skriftliga källor från Iran som nämner vattenpipor. Gilani var dock perser, så kanske förde han med sig bruket från sitt hemland till det indiska hovet. Eller så kom det från en annan plats, det iranska imperiet och mogulriket gränsade vid denna tid till varandra.
I den muslimska världen
Idag är vattenpipor framför allt populära i Mellanöstern, även om de därifrån har spritt sig till Europa, Nordamerika och till och med till Japan. De flesta kaféer i regionen erbjuder idag vattenpipor.
Myndigheternas inställning till tobak och rökning har dock varierat genom tiderna. I Iran har många härskare genom tiderna förbjudit tobak, med varierande resultat. I Saudiarabien har man förbjudit vattenpipekaféer innanför huvudstaden Riyadhs gränser, och rökförbudet på offentliga platser omfattar även vattenpipor. I Pakistan blir det alltmer populärt att röka vattenpipa, trots (eller kanske just eftersom) det länge har ansetts lite ”bonnigt” och mest förekommit på landsbygden.
I västvärlden
Vattenpipor är framför allt populära i länder med en stor andel invånare med påbrå från Indien eller Mellanöstern. Indiska och malajiska invandrare förde med sig vattenpipor till Sydafrika, där de idag även är populära bland den vita befolkningen. Det finns barer och kaféer där man kan röka vattenpipa, även om det vanligaste är att man röker i hemmet.
Även i USA är vattenpipor populära. Precis som i Saudiarabien kan dock rökförbud sätta käppar i hjulet. En del kaféer löser detta genom att enbart erbjuda rökning av annat än tobak, medan man i andra delstater kan skaffa specialtillstånd.